ARCH+ features 8: Upptakt till Experimentdays
Om nya ansatser i bostadsbyggandet i staden diskuterade arkitekter från Berlin och Wien under den åttonde upplagan av diskursserien. Evenemanget i det renoverade och nyöppnade 21er Haus – 2000-talets museum – i Wien bildade samtidigt upptakten till Experimentdays med temat "bygga staden kooperativt".
Om emancipationens processer och assimileringen av rummen i Berlin berättade Christian Schöningh, från arkitektgruppen Die Zusammenarbeiter. Vid det gemenskapliga byggandet handlar det för Schöningh om betydligt mer än bara om att ”skaffa sig ett billigt boende”. Han pläderar för en rörelse ut ur nischen och för en starkare fokusering på renoveringsobjekt.
Andreas Rumpfhuber, Expanded Design från Wien, presenterade boendets långa tradition ur stadsplanerarens sätt att se. Han behandlade skillnaden mellan ”gemensamt byggande” och ”gemensamt boende” och rekommenderade att bilda boendegrupper - inte att bara bygga ”bon för likasinnade”.

I diskussionen efteråt sammanfattade Nikolaus Kuhnert, chefredaktör för ARCH+, det som helt tydligt inte är annorlunda i Wien än i Berlin: ”I byggrupperna uppstår något nytt, sådant som i konventionellt bostadsbygge normalt inte realiseras.” Desto viktigare är därför evenemang som Experimentdays.
Siedle understödde ARCH+ features, för att kunna ta del av den aktuella arkitekturdiskussionen, förklarade verkställande direktris Gabriele Siedle: ”Vi sysslar intensivt med övergången utifrån och in och frågan, hur betydelsen av denna tröskel kommer att förändra sig i framtiden.”

För Adolf Krischanitz, som var sjuk och därför inte kunde deltaga i evenemanget, är förhållandet mellan vägg och öppning en avgörande parameter i arkitekturen: ”Här stöter konstitueringen och konditioneringen av arkitekturen på sina materiella gränser. Kant, omfång, omslutning definierar rummet som centralt innehåll. Så påverkar väggen och rummet varandra. Vägg kontra öppning är grundtemat för varje arkitektoniskt rum; det går utöver rent funktionella krav. Förhållandet mellan väggen och öppningen är samtidigt parametern för den sociala, kulturella och tekniska standard, som en byggnad har eller som den besvärjande försöker att göra gällande.”
Den österrikiska paviljongen av Karl Schwanzer som uppfördes till världsutställningen i Bryssel 1958 tjänade sedan 1962 som museum för 19-hundratalets konst. Efter omfattande renoveringsarbeten genom kontoret Adolf Krischanitz öppnades 21er-Haus – 2000-talets museum – (hittills 20er-Haus – 1900-talets museum) igen i mitten av november 2011.
Öppningsutställningen ”Vackra utsikter!” tematiserar det nya huset och dess historia och ställer frågor om museets betydelse i samhället. Förutom växlande utställningar av samtida konst inrymmer 21er Haus Wotruba-stiftelsens permanenta samling samt landets artotek.
© 2020 S. Siedle & Söhne OHG
TOP